måndag 5 januari 2015

Jeff Steiger & Capi FC526 at once...! :)


Tillsammans

Tillsammans i ny form

Mats Johansson är en av profilerna i ett av Halmstads kanske mest etablerade och långvariga samarbetsprojekt på kulturområdet. Isildurs Bane har blivit ett begrepp och gruppen arbetar innovativt med en bred, flexibel musikalisk verksamhet.
Intresset för smal musik är knappast särskilt utbrett och dessutom främst koncentrerat till storstäderna, både vad det gäller utövare och åhörare. Mindre städers konsumtion av ickekonformistisk musik brukar ofta inte bara vara liten, utan även begränsad i omfång. I Halmstad har konstmusiken inte fått någon större plats än hos Kulturskolan, där den klassiska repertoaren dock domineras av musik före modernismens intåg. Visst kan man ibland få höra toner av Debussy, men hans från början okonventionella musik får man väl nu se ha förlorat sin ursprungliga kraft efter att Claire de Lune spelats sönder under SVT:s sändningsuppehåll så länge någon kan minnas.

Problematisk form

Halmstad har dock en väldigt aktiv bandscen som alltid får tillskott i de yngre generationerna. Om man vill vara nyskapande kan dock bandformen vara svår. Självklart återfinns det många fräscha koncept bland de unga banden, men för att något verkligen ska kunna stå på egna ben som något särskilt i en värld, där mångfalden nästan dränker nya tilltag, krävs det en kontinuitet som de flesta inte har tid att skaffa sig i vårt karriärfokuserade, individualistiska samhälle. Samarbetet mellan flera olika parter, som är bandens stora styrka, får ofta aldrig tid att blomma ut.

Stabil grund

Ett av Halmstads allra mest lyckade band torde vara Isildurs Bane, vilka har varit aktiva sedan 1976. Med sin progressiva rock har de länge varit Halmstads galjonsfigur för udda musik. Sedemera har bandet rört sig mot en slags elektrisk kammarensemble. ”När vi började fanns det bara en sisådär fyra band i Halmstad. Nu finns det ju över hundra!” berättar Mats Johansson, kompositör och keyboardist i Isildurs Bane. Medlemmarna har växlat under åren, men dryga hälften av originalmedlemmarna är kvar i bandet. Bandet har varit utforskande till sin natur och de olika skivorna som spelats in är väldigt självständiga i sin estetik. Det långa samarbetet har givit möjlighet till att utvecklas inte bara spelmässigt utan även skaparmässigt. Det starka fundamentet har givit upphov till en stor variation.

Utveckling

Bandets form har ändrats under tidens gång. ”När man är tjugo år så är det kul att turnera, men när man har barn och familj blir det mer komplicerat. Sedan, när vi började göra saker som var svåra för en ren rockbandssättning behövde vi bli mer flexibla i vårt upplägg. Vår producent Thomas Olsson och jag arbetade fram ett koncept som innebar att vi jobbar i projekt istället för att vara en fast ensemble. Istället för att vi lät vår sättning bestämma vad vi spelade, så kunde vi göra tvärt om. Thomas förespråkade särskilt att den här projektformen är viktig i modern tid. Jag skulle säga att det här upplägget är lite som improvisation. Man har en början och ett slut, men däremellan är allting vitt. Vi har nått en större konstnärlig nivå med detta”, förklarar Mats.

IB Expo

Sedan 2005 har IB Expo varit det centrala projektet. Ett antal gånger varje år bjuder Isildurs Bane in olika gästmedarbetare för att under en intensiv vecka komma fram till en konsert. Under den tiden anordnas det även workshops, clinics och master classes. ”Vi tar ju hit folk som spelar instrument som man undervisar i på den kommunala Kulturskolan och estetiska programmet på gymnasiet, exempelvis flöjt. Vår förhoppning är att eleverna där ska komma och konfronteras med den utökade tekniken som våra gäster använder sig av.“ Artisterna som har bjudits hit har varit oerhört namnstarka. Förutom svenskar som Björn J:son Lindh, Janne Schaffer och världsmästaren i elgitarr, Mattias “IA” Eklund, har internationella musiker som trummisen Pat Mastelotto, thereministen Pamelia Kurstin och chapmanstickvirtuosen Tony Levin medverkat. Listan kan göras längre och kommer fortsätta så.

Nytänkande

Som tidigare konstaterats är inte vetskapen om musik bland allmänheten på topp. Många har nog inte ens hört Stravinskijs Våroffer. Vi är närmast indoktrinerade att tro att smal musik är för komplex för gemene man att förstå sig på. Kanske skulle mer upplysning i form av den som ges på workshops skapa en nyfikenhet för ämnet. Säkert är i alla fall att pedagogiken på alla nivåer spelar roll för framtidens musiklyssnande. Mats spinner vidare: ”Halland har varit lite eftersatt på musikområdet. Man borde starta en musikfolkhögskola i Halland för att motverka detta. Folk kan flytta hit, kanske stanna här. För min del så tror jag att man ska vara nytänkande i skapandet av en sådan. Först och främst ska den vara genrelös, men jag skulle kunna tänka mig att göra en sådan sak som att eleverna söker in som ensembler istället för solister. Nuförtiden finns ju ett mycket större fokus på den individuella prestationen jämfört med när vi startade, på både gott och ont.”

Tid för upplysning

Halmstad har ett bra geografiskt läge och många drivna kulturarbetare. Det kanske är dags att skapa en institution som kan driva på intresset för en djupare musikscen? Halmstad, och därigenom Halland, skulle kunna vara ledande som en nyskapande utbildningsort som sätter samarbetet och det konstnärliga resultatet i fokus istället för individuell elitutbildning för begåvade solister.
Isildurs Bane 1985!
MatsJohansson, Mats Nilsson, Bengt Johansson,Fredrik Janacek, Kjell Severinsson & Jan Severinsson